Japan: Stadslandskap
En av de saker jag sett mest fram emot att uppleva i Japan var stadslanskapet. Som arkitekt har jag länge hört talas om de täta överväldigande sjoken av byggd miljö, där husen är så höga att skyn blir taggig, ingen synbar ordning går att finna och som stäcker sig längre än horisonten. Visst var det så, samtidigt var det mycket mer, det fanns större variation och chans att hitta faschinerande upptäckter och kontraster. Nog fick jag se stadslandskap alltid, massor av olika sådana, alla var inte lika lättfångade, men här kommer lite bilder:
Utsikten från fönstret på vårt första hotell i Tokyo
Utsikt från stadshusets utsiktsplattform i Tokyo:
Den körsbärsblommande Ueno-parken i Tokyo:
Regnbågsbron över Tokyobukten:
Skymmningen faller över Ginza:
Den lite mindre och svalare bergsstaden Matsumoto:
Den traditionella bevarade byn Tsumago, känd från Hiroshiges träsnittsserie av landsvägsrastställen:
Kyoto, äldre, lägre och grönare än Tokyo, känt för sina vackra trädgårdar (och viss snobbighet)
Nattliv i Osaka:
Fiskebyn Tonomura som ska ha varit inspiration för animefilmen Ponyo:
En teckning
En teckning, med några år på nacken, som jag gjorde efter att ha varit på studieresa i Norditalien. Bland annat i Urbino, där jab blev imponerad av rikedomen på olika terrasser och nivåer i det täta stadsrummet.
Taimu-bergen
Här kommer fortsättningen på vår Kinaresa. Vi åkte från Shanghai med nattåg på söndagskvällen. Resan tog ungefär tio timmar och vi åkte i "hård liggvagn" (På kinesiska tåg finns klasserna "mjuk liggvagn", "hård liggvagn", "mjuk sittvagn", "hård sittvagn" och "ståplats", möjligtvis är det så att ideologin är emot "första klass" och "andra klass") Eftersom vi varit sent ute med att boka biljetter hamnade vi alla tre i varsin överslaf (överst av tre). Hård liggvagn var inte indelad i kupéer utan såg ut så här:
Mestadels var det ensamma kineser på arbetsresor i detta tåg, de satt en stund tyst och stilla och läste för att sedan krypa till kojs. En del var mer högjudda förstås, det skreks en hel del i mobiltelefon. Jag tyckte det svåraste var att komma upp i kojen, sedan oroade jag mig en hel del för att ramla ner. Klockan tio släcktes lysrören och man förväntades sova. Det gick sådär, det var rätt så varamt och svårt att sova fullt påklädd.
När vi kom fram blev det en hel del väntan på bussen som skulle ta oss till en mindre stad vid Taimu-bergens fot, därifrån reste vi i en minibuss på vindlande serpentinvägar tills vi nådde vårt mål: Taimu Resort:
Det finns mer kända turistorter i bergen i södra kina, men vi hade gett oss av hit för att inte bli helt mertrampade av turiststömmarna, och det var faktiskt rätt så fridfullt (och svalt!). Hit verkar det mestadels resa kinesiska ,tämligen välbärgade grupper åtföljda av en guide med megafon som likt en fåraherde driver omkring sina skyddslingar i bergen, Verkar vara ett av de mer populära sätten att resa i Kina, på hotellet blev personalen lite konfys av att se tre ensamma västerlänningar. Tack och lov för Fs språkkunskaper...
Bergen var helt sagolika. Bergarten heter tydligen karst och ger mjuka, skulpturala former med tydliga toppar. Topparna hade mer eller mindre uppenbara namn som "det äkta paret", "Apa med spegel" ,"Grodan", "Möte mellan visa män" och "Kaninen anfalls av kobra"
Vi kom dit vid en disig eftermiddag och när vi gav oss uppåt på en första tur började ett lätt regn falla som bara spädde på den romantiska stämmningen (och svalkan). Jag kände som om jag hamnat i ett avsnitt av Mushi-Shi (jag vet att det utspelar sig i Japan och inte Kina, men det här är det närmaste jag varit)
Överallt fanns det små stenlagda stigar man följde längs olika rutter. Här är en bild från skogen innan vi kom upp mot topparna.
Mer bilder därifrån senare.
Mestadels var det ensamma kineser på arbetsresor i detta tåg, de satt en stund tyst och stilla och läste för att sedan krypa till kojs. En del var mer högjudda förstås, det skreks en hel del i mobiltelefon. Jag tyckte det svåraste var att komma upp i kojen, sedan oroade jag mig en hel del för att ramla ner. Klockan tio släcktes lysrören och man förväntades sova. Det gick sådär, det var rätt så varamt och svårt att sova fullt påklädd.
När vi kom fram blev det en hel del väntan på bussen som skulle ta oss till en mindre stad vid Taimu-bergens fot, därifrån reste vi i en minibuss på vindlande serpentinvägar tills vi nådde vårt mål: Taimu Resort:
Det finns mer kända turistorter i bergen i södra kina, men vi hade gett oss av hit för att inte bli helt mertrampade av turiststömmarna, och det var faktiskt rätt så fridfullt (och svalt!). Hit verkar det mestadels resa kinesiska ,tämligen välbärgade grupper åtföljda av en guide med megafon som likt en fåraherde driver omkring sina skyddslingar i bergen, Verkar vara ett av de mer populära sätten att resa i Kina, på hotellet blev personalen lite konfys av att se tre ensamma västerlänningar. Tack och lov för Fs språkkunskaper...
Bergen var helt sagolika. Bergarten heter tydligen karst och ger mjuka, skulpturala former med tydliga toppar. Topparna hade mer eller mindre uppenbara namn som "det äkta paret", "Apa med spegel" ,"Grodan", "Möte mellan visa män" och "Kaninen anfalls av kobra"
Vi kom dit vid en disig eftermiddag och när vi gav oss uppåt på en första tur började ett lätt regn falla som bara spädde på den romantiska stämmningen (och svalkan). Jag kände som om jag hamnat i ett avsnitt av Mushi-Shi (jag vet att det utspelar sig i Japan och inte Kina, men det här är det närmaste jag varit)
Överallt fanns det små stenlagda stigar man följde längs olika rutter. Här är en bild från skogen innan vi kom upp mot topparna.
Mer bilder därifrån senare.
Promenad i Shanghai
Eftersom jag idag är hemma och har feber, tänkte jag passa på att lägga upp ytterligare lite bilder från Shangjhai. (det är bara en lite förkylning så ni behöver inte oroa er, men eventuella stavfel skyller jag på viss yrsel). Istället tillbaka till Kina
Trots alla pampiga (och ibland smått galna) skyskrapor var det snarare det täta trånga gränderna som gorde intryck på mig, Dörrar, tvätt på tork, ett improviserat matstånd, cyklar, moppar, små tanter som tittar efter oss, glimtar in i folks vardagsliv, en surrande AC, fläktande solfjädrar, en flimrande TV bakom ett fönster med inbrottsgaller, prat, prat, prat (på kinesiska), dova dofter och den ständiga hettan.
I en stor park (Folkets Park) sitter grupper av män som spelar kort, på andra ställen råkade vi på grupper av pensionärer, mestadels små damer som spelade Mahjong. Hade jag tordats hade jag stannat länge och tittat på de vita, främmande brickorna som raskt rasslade i kvicka fingrar. Samtidigt ville jag inte dra till mig uppmärksamhet.
Såhär lummigt och grönt såg te-huset i parken ut. Notera UFO-huset ovanför. Och som en ljudkullis över alltihop låg syrsorna som lät som små men ihärdiga mopeder: (faktum är att jag i någon dag trodde att ljudet som fanns överallt kom från någon sorts generatorer, det lät så statiskt.)
Sedan fanns förstås de jättelika shopping-galleriorna. Man kan nog inte säga att vi shoppade loss, men de var svala men fullpackade tillflyktsorter under de varmaste timmarna.
Och så ska vi inte glömma neonen, ett stadsbyggnadselement så gott som något i alla städer jag såg i Kina. Här på Nanjing Lu den största shopping-gatan i Shanghai.
Vi passade också på att ta en båttur (svalt) ut längs floden där Shanghais hamn ligger, vi såg båtar av alla de slag, dockor, varv, continersplatser och märkliga stålkonstruktioner vi inte visste vade det var. Ju längre ut vi kom desto större blev allting. Tills vi nådde flodens delta där de stora fartygen låg på redd. Märkliga former och färger överallt.
Vår vistelse i Shanghai varade i tre dar sedan måste S åka tillbaka till sitt jobb och vi andra forsatte med natttåg söderut med sikte på Taimu-bergen. Mer om det senare.
Trots alla pampiga (och ibland smått galna) skyskrapor var det snarare det täta trånga gränderna som gorde intryck på mig, Dörrar, tvätt på tork, ett improviserat matstånd, cyklar, moppar, små tanter som tittar efter oss, glimtar in i folks vardagsliv, en surrande AC, fläktande solfjädrar, en flimrande TV bakom ett fönster med inbrottsgaller, prat, prat, prat (på kinesiska), dova dofter och den ständiga hettan.
I en stor park (Folkets Park) sitter grupper av män som spelar kort, på andra ställen råkade vi på grupper av pensionärer, mestadels små damer som spelade Mahjong. Hade jag tordats hade jag stannat länge och tittat på de vita, främmande brickorna som raskt rasslade i kvicka fingrar. Samtidigt ville jag inte dra till mig uppmärksamhet.
Såhär lummigt och grönt såg te-huset i parken ut. Notera UFO-huset ovanför. Och som en ljudkullis över alltihop låg syrsorna som lät som små men ihärdiga mopeder: (faktum är att jag i någon dag trodde att ljudet som fanns överallt kom från någon sorts generatorer, det lät så statiskt.)
Sedan fanns förstås de jättelika shopping-galleriorna. Man kan nog inte säga att vi shoppade loss, men de var svala men fullpackade tillflyktsorter under de varmaste timmarna.
Och så ska vi inte glömma neonen, ett stadsbyggnadselement så gott som något i alla städer jag såg i Kina. Här på Nanjing Lu den största shopping-gatan i Shanghai.
Vi passade också på att ta en båttur (svalt) ut längs floden där Shanghais hamn ligger, vi såg båtar av alla de slag, dockor, varv, continersplatser och märkliga stålkonstruktioner vi inte visste vade det var. Ju längre ut vi kom desto större blev allting. Tills vi nådde flodens delta där de stora fartygen låg på redd. Märkliga former och färger överallt.
Vår vistelse i Shanghai varade i tre dar sedan måste S åka tillbaka till sitt jobb och vi andra forsatte med natttåg söderut med sikte på Taimu-bergen. Mer om det senare.
Fler bilder från Shanghai
Här kommer några bilder till
Pudong hette området som låg på andra sidan floden, som en pendang till det kolonialat präglade the Bund har Shanghais imponeramde konorsdistrikt vuxit fram från nästan ingenting under de senaste 20 åren. Skyskraporna tävlar med varandra (den högsta just nu ligger tyvärr utanför bilder) och TV-tornet Oriental Pearl karaktäriserar silluetten. Dock var vi aldrig över i kontorsstadsdeln, det sägs att den ska vara förkrossande tråkig på nära håll.
Annars verkar Shanghai (och resten av Kina) präglas av kontraster. Höga bostadshus i bakgrunden mot äldre (men inte särskilt gamla) tvåvåningshus met ett myller av folk, butiker och ledningar. Just när vi tog den här var vi lite vilsepå jakt efter en omtalad tygmarknad.
Den här bilden är från en jättestor modell av Shanghai som vi såg på "Shanghai City Planning Exhibition" (eller något sådant) Här fick jag en uttfattning av att det fanns skyskrapor överallt, bara att de i Pudong är högre än de andra. På flodstrande längst bort anas The Bund och den tidiga 1900-talsstaden. I förgrunden syns hamnen.
Pudong hette området som låg på andra sidan floden, som en pendang till det kolonialat präglade the Bund har Shanghais imponeramde konorsdistrikt vuxit fram från nästan ingenting under de senaste 20 åren. Skyskraporna tävlar med varandra (den högsta just nu ligger tyvärr utanför bilder) och TV-tornet Oriental Pearl karaktäriserar silluetten. Dock var vi aldrig över i kontorsstadsdeln, det sägs att den ska vara förkrossande tråkig på nära håll.
Annars verkar Shanghai (och resten av Kina) präglas av kontraster. Höga bostadshus i bakgrunden mot äldre (men inte särskilt gamla) tvåvåningshus met ett myller av folk, butiker och ledningar. Just när vi tog den här var vi lite vilsepå jakt efter en omtalad tygmarknad.
Den här bilden är från en jättestor modell av Shanghai som vi såg på "Shanghai City Planning Exhibition" (eller något sådant) Här fick jag en uttfattning av att det fanns skyskrapor överallt, bara att de i Pudong är högre än de andra. På flodstrande längst bort anas The Bund och den tidiga 1900-talsstaden. I förgrunden syns hamnen.
Bilder från Shanghai
Hej på er.
nu gör jag ett nytt försk med det här med bloggandet, mest därför att jag har fått flera frågor om hur det såg ut när vi var i Kina. Jag tror att det här är ett av de smidigare sätten att visa bilder för många. Eftersom den här bloggen verkar vara tämligen okänd för resten av världen så hoppas jag att det ska funka.
I slutet av juli tillbringade jag och P två veckor i Kina. Vi besökte F som då bott där i ca två år för att studera spåket. Eftersom F bodde i Nanjing så flög vi till Shanghai (Nanjing ligger ca 3 timmars tågresa väster om Shanghai). Det blev en lång och försenad flygresa, men när vi kom fram möttes vi av Foch S som tagit ledigt för att tillbringa ett par dagar med oss i Shanghai. Det var överväldigande att komma till Kina och Shanaghai. mycket folk, det främmande språket, den nya maten, den stora staden och framför allt den klibbiga hettan. Här följer ett smakprov av vad vi såg.
The Bund är ett gångstråk som går längs floden i Centrala Shanghai. Längs den ligger pampiga kolonialbyggnader som gör en väldigt europeisk atmosfär. Framförallt på kvällarna är här fullt med folk och turister och försäljare av krimskrams. Jag var så nära att köpa en drake i form av två guldfiskar,
Jag tror jag börjar få kläm på hur bloggandet fungerar så nästa gång kommer flera bilder.
nu gör jag ett nytt försk med det här med bloggandet, mest därför att jag har fått flera frågor om hur det såg ut när vi var i Kina. Jag tror att det här är ett av de smidigare sätten att visa bilder för många. Eftersom den här bloggen verkar vara tämligen okänd för resten av världen så hoppas jag att det ska funka.
I slutet av juli tillbringade jag och P två veckor i Kina. Vi besökte F som då bott där i ca två år för att studera spåket. Eftersom F bodde i Nanjing så flög vi till Shanghai (Nanjing ligger ca 3 timmars tågresa väster om Shanghai). Det blev en lång och försenad flygresa, men när vi kom fram möttes vi av Foch S som tagit ledigt för att tillbringa ett par dagar med oss i Shanghai. Det var överväldigande att komma till Kina och Shanaghai. mycket folk, det främmande språket, den nya maten, den stora staden och framför allt den klibbiga hettan. Här följer ett smakprov av vad vi såg.
The Bund är ett gångstråk som går längs floden i Centrala Shanghai. Längs den ligger pampiga kolonialbyggnader som gör en väldigt europeisk atmosfär. Framförallt på kvällarna är här fullt med folk och turister och försäljare av krimskrams. Jag var så nära att köpa en drake i form av två guldfiskar,
Jag tror jag börjar få kläm på hur bloggandet fungerar så nästa gång kommer flera bilder.
