Utopier: Ideal och verkligheter (del 1 av 4)
Förra våren hade jag ett PechaKucha-föredag om utopier. Ni vet, 20 bilder som visas i 20 sekunder var, medan man försöker säga något klokt och sammanhängande om dessa bilder. För min egen del var det något av en förskräckande upplevelse, eftersom jag inte riktigt hade insett att det skulle ske inför 80-talet personer. Men det var inte värre än att jag senare på hösten gjorde en ny presentation, den gången om Dystoper. (mer om det lite längre fram)
Eftersom det var många som inte var med då som senare har fått höra talas om detta och verkat intresseade av vad jag visade, så tänkte jag att jag skulle göre en liten blogg-repris här. Eftersom 20 bilder blir ett rätt långt inlägg har jag valt att dela presentationen i 4 delar. Vad jag egentligen sa har jag egentligen inget tyligt minne av, men här skriver jag några korta rader om vad jag tänkte säga. Ungefär.
En utopi är ett tankeexpriment som ges en fast form. Gärna som ett fantasisamhälle eller en drömd stad. Ett sätt att föreställa sig en verklighet man inte tror kan bli möjlig, men som ändå kanske kan förändra världen man lever i genom att ideal ställs mot praktik.
Ordet Utopia är från början en bok (på latin) av Sir Thomas More från 1516, den handlade om en ö med ett perfekt, ouppnåeligt samhälle med jämställdhet, gemensamt ägande och religös tolerans. Boken var egentligen en illa dold kritik mot dåtidens engelska samhälle och kyrka. Det gick inte så bra för More.
På 1600-talet började man vända blicken bakåt mot antiken och drömde om symetriska, värvårdade och rena städer. Sådana städer var enkla att befästa utåt och fungerade bra för att kontrollera befolkningen inuti också. Även om skissen ovan visr ett ideal så har detta ideal till exempel påverkat hur flera svenska städer ser ut än idag.
1770 gjorde den franske arkitekten Claude-Nicolas Ledoux upp stora planer för den Salines de chaux, den kungliga saltgruvans by. Han var radikalt klassicistisk och ville skapa ett kollektivt samhällsliv med trafikseparerering och speciella institutioner. Dessutom hade han en stark tro på ”Architecture Parlante”, arkitektur som symboliskt berättar vad den innehåller. Ovan ses föreläsningssalen som genom att ge arbetarna inblick från omvärlden skulle omfatta hela världen. Jag är lite ledsen att jag inte hittade någon bra bild på den penisformade sexualupplysningsbyggande. 
Under 1800-talet växte våra städer på ett aldrig tidigare skådat sätt och tekniken utveckalades hastigt. Detta har blivit förebild för vår tids steampunk, ett fiktionärt universa där tekniska innovationer och viktoriansknostalgi smälter samman i en ohelig allians. Bilderna ovan kommer från de belgiska seriealbumen "Les Cités obscures" som handlar om en parallellvärld som gradvis skiljer sig ifrån vår.
Nästa del: 1900-talets lantliga idyller och sjudande städer.
